Vi människor är en del av miljön och det kan vi inte komma ifrån. Det står dock helt klart att det vi gör står för en oproportionerlig stor del av klimatpåverkan och många försöker minska sitt klimatavtryck på många olika sätt. I den här artikeln tar vi upp flera aspekter kring fjällvandring och klimatpåverkan som det har i olika led, både före och efter du satt din fot på en vandringsled.
Fjällvandring före annan turism
För att vi ska minska den totala klimatpåverkan från mänsklig aktivitet måste vi välja nya material, upplevelser, resesätt och olika konsumtionsval vi gör. Att turista på hemmaplan i Sverige ger betydligt mindre klimatpåverkan än att resa över halva jorden i ett flygplan.
Kan man dessutom transportera sig med elbil eller kollektivtrafik i form av tåg eller buss istället för med fossildriven bil minska resepåverkan än mer.
Vi testade hur mycket CO2-ekvivalenter som en flygresa t/r till Mallorca från Stockholm ger och fick att det motsvarar 650 kg per person. Skulle man istället åka till Sälen med tåg eller elbil blir det endast 6 kg, så man kan göra mer än 100 såna resor och ändå inte släppa ut lika mycket som en charter till Mallis.
Klimatsmart utrustning för vandring
Sen är det såklart skillnad på utrustning för de här två olika semestrarna där en solsemester kräver mindre kläder – nästan inga alls om man badar och solar mest hela tiden.
Fjällvandring kräver betydligt mer och har man inte någon utrustning alls sedan tidigare kan det bli både dyrt för plånboken och för miljön – men hur dyrt? Och hur kan man tänka och göra för att minska kostnaderna?
Köpa begagnat
Det var många som köpte sprillans nya grejjer under pandemin och begav sig till fjällen för att fjällvandra för första gången i sitt liv. Man fick ju inte resa på den årliga solresan och tvingades hitta på lokala saker i Sverige.
Men du läste säkert också nyheterna om att folk lämnat sitt pick och pack uppe på fjället för aldrig mer komma tillbaka. Det var 100-tals nyinköpta tält som lämnats vind för våg. De hade ju kunnat sälja de och fått betalt på secondhand istället och tälten hade kommit någon annan till nytta och kanske mer glädje.
Välja material med mindre klimatpåverkan
Outdoorbranschen har snabbt insett att deras kunder ställer höga krav på mindre miljöpåverkan och hållbara material. Det handlar både om att utrustningen ska hålla länge så man slipper köpa och tillverka nytt hela tiden. Bra kvalité går före billigt pris helt enkelt och det finns vissa märken som tagit det här med hållbarhet ännu längre så som svenska NORRA med kläder designade och tillverkade i full transparent insyn.
Det är flera tillverkare som har börjat plocka in återvunnet material i väv, tyg och stommar. En ryggsäcksstomme i trä är bättre för miljön än vad en i aluminium är till exempel.
När man har packat en ryggsäck för fjällvandring och glömt bort att det kan ju faktiskt regna är det ju bra om ryggsäcken är vattenavvisande. Traditionellt använde man kemikalier innehållandes fluorkarboner som är miljöfarliga men det har kommit nya impregneringsmetoder med vax till exempel.
Vandringskläder i eko-certifierade material
Det vi har på kroppen kräver mycket resurser för att tillverkas och tillverkningen ser olika ut över världen. Vandringskläder som ser billiga ut har säkerligen sitt pris någon annanstans med miljöförstöring och kanske dålig arbetsmiljö i textilindustrin.
Många tillverkare som värdesätter både miljö, hållbar utveckling och socialt ansvarstagande jobbar med olika certifieringar. Bara för textilindustrin frånn till exempel Bluesign®och GOTS-certifierad bomull.
Precis som varumärken jobbar med hållbarhet kan du själv som friluftsmänniska göra det och tänka enligt 4R-principen:
Reduce | Köp färre plagg, bättre plagg, motverka slow fashion |
Repair | Laga kläderna som gått sönder litegrann |
Reuse | Återanvänd material till annat |
Recycle | Lämna in till återvinning sådant som inte längre är användbart |