Att vandra i de svenska fjällen har fått ett uppsving på senare år. Du som varit där har säkert följt sommarlederna och sett de röda korsen för vinterleder. Turåkning i fjällen är inte lika populärt (än) men det finns fina möjligheter och härliga vinteräventyr. För att turskidåkning ska bli njutbart behöver man bra och rätt utrustning samt tänka till och planera för bästa fjällsäkerhet.
Är turåkning samma sak som fjällvandring fast man gör på det vintern? Både ja och nej. Det finns vissa gemensamma drag men såklart ställer också vintervädret speciella krav på utrustning och säkerhet.
En sak som är lättare på vintern än på sommaren är nerförsbackarna. Med turskidor på fötterna blir de flesta nerförslut en chans till återhämtning, till skillnad från vandring på sommaren då tung last och många mil i benen kan göra nerförsbackar till en pina.
Vinterleder för turskidåkning
En vinterled på fjället är en uppmärkt led mellan två platser. Det kan vara en led som går mellan en fjällstation och en övernattningsstuga. Vinterleden märks upp med ledstjärnor; ett rött kryss på en stolpe. Ledmarkeringarna står med 40 meters mellanrum och fri sikt mellan varje stolpe.
En vinterled kan på vissa ställen gå parallellt med sommarleden för vandring men ibland går den en egen väg över blötmarker och sjöar. När isen väl har lagt sig åker man ut och märker upp farleden över vattendrag. Markeringen på myrar står ofta kvar även sommartid. Som ett komplement till kryssmarkeringarna på sjöar och vattendrag sätter man även ut ruskor.
Övernatta och söka skydd i raststugor
Längs med de svenska lederna i fjällen finns rastskydd försedda med vedkamin och britsar. Har du en fjällkarta finns de tydligt markerade. Dessa stugor är inte tänkta som övernattning utan endast för att vandrare och turskidåkare ska kunna söka skydd i nödsituationer.
Veden som finns i stugorna får alltså inte användas för värme eller matlagning i annat fall än då nöden kräver det. I det statligt drivna ledsystemet finns även hjälptelefoner för att kunna kalla på hjälp.
Grundläggande utrustning för turåkning
Turskidor
Turskidorna är en blandning av längdskidor och alpina skidor för utförsåkning. Turskidor är breda och stabila för att ha bättre bärighet på lös snö och för att bemästra obanad fjällterräng. De har stålkant som ger bra grepp i svängar nerför fjället.
När man tar sig framåt på plan mark eller uppåt längs fjällkanten använder man turskidornas fästzon eller stighudar. Det finns ett brett utbud av turskidor att köpa men ska man bara åka en kortare tur och testa på finns det att hyra på de flesta fjällstationer.
Turpjäxor
På fötterna när man åker på tur har man turpjäxor som är mer stabil än längdpjäxor men mer flexibel än alpinpjäxor. Pjäxorna är också mer ombonade för att du ska kunna hålla dina fötter varma bättre. De påminner lite grann om hiking skor som går att sätta fast i en skidbindning.
Välkända Lundhags har flera modeller av denna skidskotyp för turskidåkning på fjället. Vattentåligt membran, förstärkt tåparti och stödjande skaft ger goda förutsättningar till långa turer på fjället.
Turstavar
Efter obanade vinterleder kan du inte använda racingstavar menade för längdåkning. De sjunker ner i snön och du får inget fäste med trugorna. Det gäller att ha turstavar med större trugor och bättre tålighet.
När du rör dig uppför i brant terräng vill du kunna använda stavarna och armarna på bästa sätt. Då är det bra med kortare stavar. När du åker på flackare terräng är en något längre stavlängd bättre. Lösningen på detta kallas för teleskopstavar och det är så de flesta turstavar är konstruerade och även vissa ihopfällbara gåstavar.
Med teleskopstaven kan man förlänga och förkorta längden på stavarna utifrån behovet. Det är bra för den individuella upplevelsen men ekonomiskt har det ju också sina fördelar eftersom fler personer kan få användning för stavarna.
Turstavar med teleskop har ett längdintervall med min och max längd. En tumregel för att hitta rätt längd för dig är att ta din kroppslängd och dra bort 30-35 cm. Är du 180 cm lång är en stavlängd på 145 cm ganska bra att utgå från. Det blir ju inte superviktigt eftersom du med teleskopet kan testa dig fram till den längd på turstavarna du gillar bäst.
Mysiga dagsturer på längdskidor till våffelstuga
För barnfamiljer som vill aktivera sig vintertid och prova på turåkning kan vi rekommendera en kort dagstur till en våffelstuga. Att ha något gott att skida till gör att tröttheten i de små benen kan glömmas bort.
För dig som brukar semestra i Årefjällen finns det flera trevliga stugor med våffelservering. En favorit är Lillåstugan som ligger cirka 2 kilometer från parkeringen i Ullådalen. Spåret pistas ibland med klassiska spår för den som vill åka med längdskidor.
En annan populär fikastuga är Bergstugan vid Fröå gruva. Hit tar man sig på skidor genom att utgå från Åre Björnen skidcenter och följa milspåret medsols. Längst bort på spåret finns en skylt som pekar åt vänster i åkriktningen och där följer du kryssmarkerade leden för att komma till Bergstugan. Total sträcka på denna tur blir cirka 12 km. Den här turen kan man göra med vanliga längdskidor.
Flerdagars fjälläventyr på turskidor
Om man bara gör små, kortare dagsturer behöver man inte så mycket mer än ett par turskidor, turpjäxor och turstavar. Ska man däremot vara ute flera dagar i fjällmiljö, kanske göra rast för matlagning och våga sig på övernattning i tält, krävs det desto mer utrustning.
En del i utmaningen med fjällturer, oavsett om det är sommar eller vinter, är att fjällvädret kan vara väldigt nyckfullt. Det gäller att ha med sig kläder och utrustning som kan plockas fram när behovet uppstår. Ibland kan det komma fort och utan förvarning om en snöstorm driver in.
4-säsongs vintertält
Ett tält för vinterbruk ska vara ett 4-säsongs tält och med rejält tilltagen absid. Det är viktigt att tältet är av tillräckligt bra kvalité och att alla detaljer är tillverkade i material som tål kyla.
När man slår upp ett tält på snötäckt markt ska man först och främst se till att gräva bort ordentligt med snö. Man kan också packa den hård genom att kliva omkring med sina turskidor.
Tältet förankrar man med snötältpinnar eller snöankare. Om snölagret är hårt kan man trycka ner som vanliga sommarpinnar. I annat fall bör man försöka stampa till snön och sen vinkla pinnarna 90 grader mot linans riktning för bättre grepp.
Snölås (Gaiters)
När man rör sig i djup snö vill man inte att snö ska komma in i skorna. Då riskerar man bli blöt och kall om fötterna. Ett par rejäla snölås (gaiters) som går upp till knäna är en bra investering (se exempel här). Såna här snödamasker kan man använda över sina turpjäxor men även på kängor och stövlar.
Fjällpulka
På sommaren har vi inte så mycket val än att bära all vår utrustning på ryggen i en ryggsäck. På vintern finns det möjlighet att istället packa sin utrustning i en fjällpulka. Att dra packningen i en skidpulka kopplad till sig med sele är mycket enklare än att bära det på ryggen.
En av de ledande tillverkarna av sån här typ av fjällutrustning är norska Fjellpulken. Deras skidpulkor i serien Xcountry finns i flera storlekar och är bra konstruerade för fjälläventyr vintertid. Du kan se och köpa någon av modellerna här.
Matlagning ute på vintern
En till sak som är bra att känna till är hur stormkök fungerar vintertid. Gas är det bränsle som har högst energivärde och är lättast att bära med sig. Problem kan dock uppstå när temperaturen kryper neråt och det blir -10, -15 eller ännu kallare.
Ett vanligt gasbränsle dunstar inte till gas när det är för kallt. Gas med högre andel propan kan lättare avdunsta i de låga temperaturerna. Flytande bränsle funkar alltid i kall väderlek men koktiden blir något längre.
OBS! Laga inte mat inne i ett stängt tält då det finns risk för kolmonoxidförgiftning.